Vid hemorrojder handlar valet sällan om “starkast möjligt”, utan om vilket preparat som passar symtomen, formen och det som faktiskt finns att köpa i Sverige. Många vill därför veta om Scheriproct eller Xyloproct är rätt val när besvären gör ont. I den här genomgången jämför jag innehåll, effekt, användning, risker och tillgänglighet, så att du snabbare ser vad som är rimligt i just din situation. Jag tar också upp när salva är smartare än stolpiller och när läkemedel bara är en tillfällig lösning.
Det viktigaste att veta innan du väljer
- Båda preparaten kombinerar lokalbedövning med kortisonliknande antiinflammatorisk effekt.
- Xyloproct innehåller lidokain och hydrokortisonacetat och finns som både rektalsalva och suppositorier.
- Scheriproct innehåller cinkokain och prednisolonkaproat, men rektalsalvan är avregistrerad sedan 29 januari 2026 enligt FASS.
- För yttre sveda och klåda är salva ofta enklast, medan suppositorier kan passa bättre vid mer inre besvär.
- Om du inte blir bättre inom 2-3 veckor, eller om blödningen tilltar, bör du låta vården bedöma orsaken.
Scheriproct eller Xyloproct är inte ett rent byte
Om jag ska vara rak: de här två läkemedlen fyller ungefär samma funktion, men de är inte identiska och de är inte utbytbara på apoteket. Scheriproct rektalsalva är dessutom avregistrerad sedan 29 januari 2026 enligt FASS, så i praktiken blir Xyloproct ofta det mer konkreta alternativet när målet är en receptfri salva. Scheriproct finns däremot kvar som suppositorier, vilket gör att frågan ibland egentligen handlar om form lika mycket som om varumärke.
Det är också därför jag inte skulle börja med vilket namn som låter bekant. Jag skulle börja med var besvären sitter, hur snabbt du behöver lindring och om du behöver något som du faktiskt kan köpa just nu. Därifrån blir skillnaden mellan produkterna mycket tydligare, och nästa steg är att se vad som faktiskt skiljer dem åt i innehåll och användning.
Så skiljer sig innehåll och effekt
Båda preparaten kombinerar två principer: ett ämne som dämpar inflammation och svullnad, och ett ämne som lindrar smärta eller klåda lokalt. På pappret låter det likartat, men de verksamma substanserna är olika och det påverkar både formulering och hur de upplevs.
| Aspekt | Scheriproct | Xyloproct | Vad det betyder i praktiken |
|---|---|---|---|
| Verksamma ämnen i salvan | Prednisolonkaproat 1,9 mg/g + cinkokainhydroklorid 5 mg/g | Lidokain 50 mg/g + hydrokortisonacetat 2,5 mg/g | Båda är kombinationspreparat, men med olika steroid och olika lokalbedövning. |
| Verksamma ämnen i suppositorier | Prednisolonkaproat 1,3 mg + cinkokainhydroklorid 1 mg per suppositorium | Lidokain 60 mg + hydrokortisonacetat 5 mg per suppositorium | Stolpillerna följer samma grundidé, men mängderna och ämnena skiljer sig. |
| Tillgänglighet i Sverige 2026 | Rektalsalva avregistrerad och tillhandahålls inte; suppositorier finns kvar | Finns fortsatt som rektalsalva och suppositorier; vissa förpackningar är receptfria | För många blir tillgången avgörande, särskilt om man vill ha en salva direkt. |
| Vanligt användningsområde | Hemorrojder, klåda, irritation och ytliga analfissurer | Hemorrojder, ytliga ändtarmsirritationer, analtenesmer, analfissurer och vissa postoperativa besvär | Xyloproct har något bredare produktbeskrivning. |
| Maximal behandlingslängd | Vanligen högst 4 veckor | Vanligen högst 3 veckor | Båda ska användas kortvarigt, inte som en långsiktig rutin. |
Båda produkterna är ej utbytbara, så apoteket byter inte bara namn eller förpackning utan att innehåll och beredningsform stämmer överens. När den biten är klar återstår den mer vardagliga frågan: vilken form passar vilket besvär bäst?
När salva passar bättre och när stolpiller är smartare
Vid yttre klåda, sveda och ömhet runt ändtarmsöppningen är salva oftast mest intuitiv. Den går att stryka tunt där huden faktiskt gör ont, och det är ofta en fördel om besvären känns lokaliserade på utsidan eller precis i öppningen.
När jag brukar tänka salva först
- När irritationen sitter ytligt och du vill kunna smörja precis där det svider.
- När toalettbesvär gör ont, men du inte vill föra in något djupt i ändtarmen.
- När huden känns torr, skavd eller inflammerad runt öppningen.
När stolpiller ofta fungerar bättre
- När symtomen känns mer inre än yttre.
- När du vill ha en form som ligger kvar och verkar lokalt utan att du behöver smörja flera gånger per dag.
- När du har svårt att komma åt med salva, till exempel vid större inre hemorrojder eller tydlig rektal irritation.
Jag ser ofta att folk väljer fel form och sedan tycker att preparatet inte fungerar, när problemet egentligen är att läkemedlet hamnat på fel plats för symtomet. Därför är det klokt att tänka mer på besvärsbilden än på varumärket.
Så använder du preparaten säkert i praktiken
Både Scheriproct och Xyloproct är läkemedel som fungerar bäst när du använder dem kortvarigt och enligt doseringen. Mer är inte bättre här. Tvärtom ökar risken för lokala biverkningar om du smörjer för mycket eller för länge.
Läs också: Vi-Siblin vid IBS - Så får du bäst effekt & lugnar magen
Det som brukar spela störst roll
- Rengör området varsamt med ljummet vatten och klappa torrt.
- Använd ett tunt lager salva eller ett suppositorium enligt förpackningens anvisning.
- Tvätta händerna noggrant efteråt och undvik kontakt med ögonen.
- Fortsätt inte bara för att det känns skönt om gränsen för behandlingstid har passerat.
För den Scheriproct-salva som nu är avregistrerad angavs två appliceringar dagligen, med möjlighet till upp till fyra applikationer första dagen vid svår smärta, och behandlingstiden fick inte överstiga 4 veckor. Xyloproct-rektalsalvan används en eller flera gånger dagligen, upp till 6 gram per dygn, och behandlingen bör inte pågå längre än 3 veckor. För suppositorierna gäller också tydliga gränser: Scheriproct används vanligen en gång dagligen, eller 2-3 gånger första dagen vid svåra smärtor, medan Xyloproct kan användas morgon och kväll samt vid behov efter tarmtömning, upp till 5 suppositorier per dygn.
Om huden runt ändtarmsöppningen blir irriterad, börjar blöda eller om smärtan ökar snarare än minskar, ska behandlingen avbrytas och du bör prata med vården. Det är en ganska enkel regel, men den fångar upp fler problem än man tror.
Det som faktiskt avgör valet i Sverige just nu
Hemorrojder blir också lätt ett återkommande problem om du inte tar hand om det som driver besvären. 1177 påpekar att förstoppning, hård krystning och stillasittande ofta förvärrar hemorrojder, och det stämmer väl med hur besvären brukar se ut i verkligheten. Därför är vätska, fibrer, rörelse och kortare tid på toaletten inte sidospår utan en del av behandlingen.
- Drick tillräckligt med vatten och ät fiberrikt om avföringen är hård.
- Undvik att sitta länge på toaletten och att krysta i onödan.
- Tvätta försiktigt med vatten i stället för att överarbeta området med tvål.
- Sök vård om du får blod från ändtarmen utan att veta varför, om du blöder kraftigt eller om du har mycket ont.
För apotekssituationen betyder det här något ganska konkret: om du vill ha en salva i dag är Xyloproct oftast det mer realistiska valet, medan Scheriproct framför allt blir relevant som suppositorium. Det är också därför jag alltid säger att man ska be apoteket hjälpa till att tolka innehåll och beredningsform, i stället för att bara jaga ett välkänt namn.
Mitt praktiska råd är enkelt: välj det preparat som matchar var besvären sitter, hur snabbt du behöver lindring och vad som faktiskt går att få tag på. För många med yttre klåda och sveda blir Xyloproct det mest raka valet just nu, medan Scheriproct främst är intressant om du specifikt behöver suppositorier. Om symtomen inte ger med sig inom 2-3 veckor, om blödningen ökar eller om besvären återkommer gång på gång, ska du inte försöka finjustera med fler applikationer utan låta vården bedöma orsaken.
